Bokrecensionen - Rosengädda - Del 1 & 2

“AMOUR SANS AMOUR, amour sans amour. L’amour sans amour et sans visage. Amour sans amour, amour sans amour.”

Författare: Emma Hamberg recenserad av Lotta på Livfull.se

AI-genererad bild.

Jag fascineras av Emma Hambergs sätt att väva samman personer med de mest udda personlighetsdrag som dras till varandra. I de mest dramatiska situationer. Det får en charmig inramning och visar karaktärernas identitet på ett tydligt och roligt sätt. Sedan kanske det inte är verklighetsförankrat fullt ut. Vad jag menar är att det är få förunnat att ha två livs levande ekorrar innanför bh:n eller en get som följer varje steg man tar. 
– Bääääh…
Kanske det är symbolik för annat men oavsett, är det ett lyckat drag att föra berättelsen framåt. Karaktärerna blir så levande. Så till den milda grad att jag kommer på mig själv när jag ser en spektakulär ungdom på stan.
Där kommer en Bror. Ensambarnet Bror, som oroar sig över föräldrarnas förestående skilsmässa och som går sin egen väg i för stora kostymer från en svunnen tid, trots sina unga tonår. Han är också frankofil av stora mått. Det är något som genomsyrar Hambergs böcker; karaktärernas kärlek till det franska. Det ena kulinariska äventyret efter det andra dansar cancan i bokens lättlästa sidor. Man slukar dess humoristiska innehåll med hull och hår. 

I första boken är det inte bara Bror vi lär känna utan också Tessan som sedan blir huvudkaraktär i del två; Larma, släcka, rädda i Rosengädda. Bara titeln får mitt inre att blossa upp i lågor av entusiasm. Många av de man lär känna i första boken hänger med på ett eller annat sätt men det dyker också upp nya figurer. Vi får följa allt från den första taffliga tonårsförälskelsen med svullna sönderkyssta läppar till tankar om skam, förnekelse och längtan. Flera av författarens böcker tar upp mer än bara heterosexuella relationer som beskrivs humoristiskt men med kärlek. Så även i denna serie som består av fyra böcker. 

Typiskt för flera av Hambergs böcker är också de fragment av låttexter som vävs in i berättelsen, som en dialog som får mig att inte bara småle utan fullkomligt ramla av stolen av skratt. Nu lyssnar jag mest på ljudböcker och kan tänka mig att det blir tydligare och roligare, för det blir som ett stycke radioteater, uppläst av Hambergskan själv. Dessa kända hookar inger en känsla av egna minnen till just den textraden. Men även de jag aldrig tidigare hört får det att bubbla inom mig. Som t ex "AMOUR SANS AMOUR, amour sans amour. L’amour sans amour et sans visage. Amour sans amour, amour sans amour…” 

Eftersom jag skriver själv tackar jag Hamberg för inspiration att våga släppa loss fantasi och gå helt bananas. Det blir onekligen bra berättelser. Jag rekommenderar inte bara dessa två böcker. Plöj hela serien. Och varför inte fortsätta med skön feelgood med titlar som Je m’appelle Agneta, Brunstkalendern m fl till att inspireras av recepteböcker; Världens bästa kladdkakor!, Au Pif! och Husmorsorna. Men det började med tecknade serier. Det är svårt att få ett grepp om exakt hur många böcker inom olika genrer Hamberg gett ut. Kan dock sammanfattas med ett ord. Åtskilliga. Och de verkar alla vara skrivna med en underfundig humoristisk ton. Love it!